Zinktillskott: När kan de vara lämpliga?

Vad är ett zinktillskott?

Ett zinktillskott är en produkt som kompletterar intaget av zink. De tillhandahållna källorna rör orala zinktillskott och visar att dessa undersöks i studier med specifika preparat och frågeställningar. Enbart utifrån detta går det dock inte att avgöra för vem ett tillskott är lämpligt eller nödvändigt.

Forskningsöversikterna skiljer sig åt i vilka grupper och resultat de tar upp. En systematisk översikt med metaanalys sammanfattade 18 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 023 deltagare. Studierna undersökte personer med diabetes, graviditetsdiabetes eller prediabetes. Bland annat analyserades förändringar i zinknivåer och olika mätvärden. Resultaten gäller dessa studier och grupper och är inte ett allmänt uttalande om zinktillskott för alla. Den systematiska översikten om zinktillskott och undersökta mätvärden

Även preparaten kan skilja sig åt. En översikt om zinktillskott vid reumatoid artrit beskriver att studierna undersökte olika formuleringar. Samtidigt är studierna på människor begränsade och resultaten varierande. Här är formuleringen alltså en egenskap hos de undersökta preparaten. Översikten belägger inte någon generell rangordning som kan tillämpas på alla produkter. Översikten om kliniska och experimentella studier med olika zinkformuleringar

En systematisk översikt med metaanalys om zink och luktstörningar visar också hur nära resultaten är knutna till den aktuella frågeställningen. Den omfattade sex studier: tre randomiserade kontrollerade studier och tre observationsstudier. Antalet deltagare och uppföljningstiderna varierade. I den sammanvägda analysen sågs ingen statistiskt signifikant skillnad mellan zink- och kontrollgrupperna när det gällde om luktfunktionen blev bättre. Resultatet gäller den undersökta frågan och medger inga generella slutsatser om alla zinktillskott. Den systematiska översikten om zinktillskott och luktstörningar

En annan översikt, om orala zinktillskott vid akne och hidradenitis suppurativa, beskriver skillnader mellan studierna i fråga om formulering, dos, behandlingstid, hur zinknivån vid studiestart registrerades och hur resultaten mättes. Författarna anser därför att fler randomiserade kontrollerade studier behövs. Även denna källa visar att resultaten beror på hur studierna har utformats. Den ger ingen generell grund för att bedöma en viss produktform som bättre för alla. Översikten om zinkstudier med olika preparat och undersökningsförhållanden

Sammanfattningsvis betecknar ”zinktillskott” i första hand en produkttyp. De tillgängliga källorna undersöker zinkpreparat i specifika forskningssammanhang och pekar på skillnader mellan studier och formuleringar. De ger ingen allmängiltig rekommendation om individuellt behov, lämplig mängd eller en produktform som passar alla.

Hur zink undersöks i kroppen

Forskning om zink undersöker både biologiska processer och mätbara förändringar i studier. En översiktsartikel beskriver zink som ett spårämne med funktioner inom immunreglering, antioxidativt försvar och signalering vid inflammatoriska processer. Den förklarar också att experimentella undersökningar bland annat studerar immunceller, cytokinproduktion och benomsättning. Sådana mekanismer ger en biologisk bakgrund till forskningsfrågor, men är inte detsamma som en påvisad effekt av ett preparat hos alla människor (översiktsartikel om zink och biologiska mekanismer).

Ett exempel på hur mätbara förändringar undersöks är en systematisk översikt med metaanalys av randomiserade kontrollerade studier på personer med diabetes, graviditetsdiabetes eller prediabetes. Den omfattade 18 studier med totalt 1 023 deltagare. Bland annat analyserades zinkkoncentrationer i plasma samt mått på insulinresistens, inflammation och oxidativ stress (systematisk översikt och metaanalys av zinkstudier).

I den sammanvägda studiegruppen var zinktillskott förknippade med en ökning av zinkkoncentrationen i plasma. Metaanalysen rapporterade också förändringar i flera andra mätvärden, däribland insulin och HOMA-IR samt markörer för inflammation och oxidativ stress. Resultaten gäller de inkluderade studierna och de undersökta grupperna; de beskriver ingen effekt utanför den ramen (metaanalysens resultat).

Valet av mätvärden hänger också samman med de biologiska frågorna. Artikeln beskriver zink i samband med insulinsyntes, insulinlagring och insulinsignalering samt antioxidativt försvar. Dessa samband utgör bakgrunden till att studierna bland annat undersökte förändringar i insulinresistens och markörer för oxidativ stress (översiktens bakgrund och frågeställning).

Vilka slutsatser som kan dras av en forskningsöversikt beror också på vilka studier som ingår och hur de skiljer sig åt. En översiktsartikel om zink vid inflammatoriska sjukdomar i hårsäckarna lyfter fram skillnader mellan studierna i fråga om zinkform, dos, behandlingstid, mätning av zinkstatus vid studiestart och resultatmätning. Enligt författarna gör dessa skillnader det svårare att dra tillförlitliga slutsatser utifrån studierna som helhet (översiktsartikel om skillnader mellan zinkstudier).

En metaanalys om zink och luktfunktion visar också hur resultat utvärderas: Den sammanfattade sex studier, varav tre randomiserade kontrollerade studier och tre observationsstudier. Studiegruppernas storlek och uppföljningstiderna varierade. I den sammanvägda analysen sågs ingen statistiskt signifikant skillnad när det gällde om luktfunktionen blev bättre. Resultatet gäller de undersökta studierna och utfallsmåtten (systematisk översikt och metaanalys om luktfunktion).

Sammantaget visar dessa exempel att zinkforskning kan undersöka biologiska mekanismer, laboratorievärden och andra på förhand fastställda utfall. Vilka slutsatser som kan dras beror på vilka grupper och mätvärden som undersökts och hur jämförbara de inkluderade studierna är. Resultaten bör därför läsas i sitt studiesammanhang.

Vad studier om zinkpreparat visar

Studier om zinkpreparat undersöker olika grupper och frågeställningar. Resultaten kan därför inte utan vidare överföras till personer utanför de undersökta grupperna. Följande översiktsartiklar rapporterar i vissa fall förändringar i specifika mätvärden och i andra fall ingen statistiskt signifikant skillnad. De ger därmed inget generellt svar på om zink som kosttillskott är lämpligt för en enskild person.

Diabetes: resultat för utvalda mätvärden

En systematisk översikt med metaanalys sammanfattade 18 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 023 deltagare. Studierna undersökte personer med diabetes, graviditetsdiabetes eller prediabetes. I analysen var zinktillskott förknippade med en uppgång i zinkkoncentrationen i plasma och lägre värden för insulin och HOMA-IR. HOMA-IR är ett mätvärde som användes i de inkluderade studierna för att bedöma insulinresistens. Totalkolesterolet uppvisade också en statistiskt signifikant nedgång, som beskrevs som liten. För LDL-kolesterol rapporterades däremot en måttlig uppgång, vars kliniska betydelse enligt författarna är oklar. Metaanalysen rapporterade också förändringar i markörer för inflammation och oxidativ stress. Översiktsartikeln om zinktillskott vid diabetes beskriver därmed resultat för vissa laboratorievärden i de inkluderade grupperna. Den belägger inte att zinkpreparat har en behandlande effekt vid diabetes eller att de rapporterade förändringarna gäller andra grupper.

Akne och hidradenitis suppurativa: olika evidenslägen

En uppdaterad översiktsartikel undersökte orala zinktillskott vid akne och hidradenitis suppurativa. För akne beskriver den tecken på en möjlig nytta, framför allt när det gäller inflammatoriska hudförändringar. För hidradenitis suppurativa bedömer den att underlaget är mer begränsat; enligt översikten bygger det främst på små observationsstudier eller studier utan kontrollgrupp. Resultaten är dessutom inte direkt jämförbara: Studierna skilde sig bland annat åt i fråga om zinkform, mängd, behandlingstid, hur zinkstatus vid studiestart registrerades och vilka utfall som mättes. Författarna anser därför att fler randomiserade kontrollerade studier behövs för att resultaten ska kunna bedömas bättre. Översikten om akne och hidradenitis suppurativa ger alltså ingen allmängiltig slutsats om huruvida ett zinkpreparat är lämpligt.

Luktstörningar: ingen statistiskt signifikant skillnad i metaanalysen

En systematisk översikt med metaanalys analyserade sex studier på vuxna med luktstörningar: tre randomiserade studier och tre observationsstudier. Studiegruppernas storlek varierade från 25 till 606 personer, och uppföljningen varade från en till 15 månader. När det gällde förändrad luktfunktion visade metaanalysen ingen statistiskt signifikant skillnad mellan zinkgruppen och kontrollgruppen (OR 1,78; 95-procentigt konfidensintervall 0,63 till 5,03; p = 0,28). Inte heller vid deltagarnas egen bedömning av om luktfunktionen blivit bättre påvisades någon statistiskt signifikant effekt (OR 0,69; 95-procentigt konfidensintervall 0,25 till 1,93; p = 0,48). Enskilda resultat för vissa undergrupper ändrar inte detta samlade resultat. Metaanalysen om zink och luktstörningar fastställer ingen tydlig nytta utifrån de undersökta måtten på om luktfunktionen blivit bättre.

Sammantaget visar översikterna varför studieresultat alltid bör läsas mot bakgrund av den undersökta gruppen, de använda mätvärdena och de inkluderade studiernas kvalitet. Resultat för utvalda laboratorievärden eller enskilda undersökta grupper säger inte generellt något om zinkpreparat för alla.

Godkända påståenden om zink och deras begränsningar

De vetenskapliga källor som tillhandahålls här undersöker zinkpreparat i olika forskningssammanhang. De visar däremot varken vilka påståenden om zink som är godkända enligt EU-rätten eller under vilka villkor sådana påståenden får användas om ett livsmedel. Därför går det inte att utifrån dessa källor fastställa några specifika godkända hälsopåståenden.

En studie eller översiktsartikel om ett visst ämne är inte automatiskt belägg för ett rättsligt godkänt reklampåstående. En översiktsartikel sammanfattar till exempel klinisk och experimentell forskning om zink vid reumatoid artrit och beskriver varierande resultat samt begränsade kliniska data. Den handlar om den undersökta sjukdomen och är inte en källa om godkännande av påståenden om livsmedel (översiktsartikel om zink vid reumatoid artrit).

På liknande sätt sammanställer en metaanalys randomiserade studier av zinktillskott hos personer med diabetes, graviditetsdiabetes eller prediabetes. De undersökta resultaten gäller detta forskningssammanhang och ger inte belägg för ett allmänt giltigt påstående om kosttillskott med zink (systematisk översiktsartikel och metaanalys om zink och diabetes). En översiktsartikel om orala zinktillskott vid akne och hidradenitis suppurativa beskriver också begränsningarna i den befintliga forskningen och efterlyser fler randomiserade studier. Inte heller den är ett belägg för godkända hälsopåståenden inom EU (översiktsartikel om orala zinktillskott vid akne och hidradenitis suppurativa).

Vad som inte går att fastställa utifrån de tillhandahållna källorna

• Vilka specifika hälsopåståenden om zink som är godkända inom EU.
• Vilka krav ett livsmedel måste uppfylla för att ett visst påstående ska få användas.
• Om ett enskilt kosttillskott uppfyller villkoren för ett påstående.
• Om ett godkänt påstående innebär att det är lämpligt för en viss person att ta ett tillskott.

För en rättslig bedömning av påståenden på produktetiketter eller i reklammaterial skulle det behövas relevanta uppgifter om EU-godkännandet och dess villkor. Dessa uppgifter finns inte i de tillgängliga källorna. Därför återges inga specifika hälsopåståenden här som verifierade.

De nämnda forskningsarbetena besvarar dessutom var och en avgränsade frågor och bör inte förväxlas med ett godkännande av reklampåståenden. En systematisk översiktsartikel om zink och luktstörningar sammanfattar exempelvis sex studier och rapporterar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan zink- och kontrollgrupperna när det gäller förändring till det bättre i luktförmågan. Även detta arbete rör kliniska studier, inte godkännande av påståenden om livsmedel (systematisk översiktsartikel och metaanalys om zink och luktstörningar).

För att bedöma kosttillskott med zink är det därför viktigt att skilja mellan vetenskaplig forskning och rättsligt godkända reklampåståenden: De tillgängliga källorna redovisar forskningsresultat i vissa sammanhang, men innehåller inte tillräckliga belägg för specifika godkända påståenden eller villkoren för att använda dem.

Begränsningar i den tillgängliga evidensen

De tillgängliga arbetena undersöker olika frågor och grupper. Deras resultat går därför inte utan vidare att överföra till alla personer, alla zinkpreparat eller en allmän fråga som ”Är det lämpligt att ta kosttillskott med zink?”. En översiktsartikel om reumatoid artrit beskriver de kliniska studierna som begränsade: De omfattade relativt små urval och gav varierande resultat. Författarna pekar också på skillnader mellan de undersökta preparaten och på behovet av ytterligare forskning (översiktsartikel om zink vid reumatoid artrit).

Inte heller evidensen om orala zinktillskott vid akne och hidradenitis suppurativa är entydig. Enligt en aktuell översiktsartikel skiljer sig studierna bland annat åt när det gäller zinkform, mängd, användningstid, hur zinkstatus vid studiens början har registrerats och vilka utfallsmått som använts. För hidradenitis suppurativa bygger den tillgängliga evidensen främst på små observationsstudier eller studier utan kontrollgrupp. Artikeln efterlyser fler randomiserade kontrollerade studier för att bättre kunna avgöra i vilka undersökta grupper en möjlig nytta kan förväntas (översiktsartikel om zink vid akne och hidradenitis suppurativa).

Enskilda resultat gäller bara den undersökta frågan

En systematisk översiktsartikel med metaanalys om zink och luktstörningar omfattade sex studier: tre randomiserade kontrollerade studier och tre observationsstudier. Urvalen varierade från 25 till 606 personer och uppföljningstiderna från en till 15 månader. Metaanalysen visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan zink- och kontrollgruppen när det gällde förändring till det bättre i luktförmågan (OR 1,78; 95 % konfidensintervall 0,63–5,03; p = 0,28). Inte heller för den subjektivt upplevda förändringen till det bättre påvisades någon statistiskt signifikant effekt (OR 0,69; 95 % konfidensintervall 0,25–1,93; p = 0,48). Ett enskilt resultat för en viss undergrupp ändrar inte dessa sammanvägda resultat (systematisk översiktsartikel och metaanalys om luktstörningar).

Dessa exempel visar varför fynd från en viss forskningsfråga inte bör tolkas som ett allmänt påstående om kosttillskott med zink. Källorna undersöker var och en tydligt avgränsade ämnen; de ger inte underlag för generella slutsatser om andra preparat eller personer. På samma sätt bör man inte utifrån enskilda resultat dra slutsatser om vare sig generell effekt eller generell säkerhet.

Vad forskningen om preparat avser

Forskning om zinkpreparat undersöker inte nödvändigtvis en och samma typ av produkt. Preparaten i de granskade arbetena kan exempelvis skilja sig åt i fråga om zinkformulering; även dos och intagstid varierar mellan studierna. Sådana skillnader gör det svårare att jämföra resultaten direkt med varandra eller överföra dem till ett valfritt kosttillskott med zink. En översiktsartikel om oralt zink beskriver uttryckligen dessa skillnader mellan studierna och konstaterar att det inte går att dra några tydliga slutsatser för ett generellt produktval. Översiktsartikeln om zink vid Acne vulgaris och Hidradenitis suppurativa

Formuleringar: ett fynd från en översiktsartikel

En annan översiktsartikel diskuterar olika zinkformuleringar, däribland organiska zinksalter, kelatföreningar och nyare, nanoteknikbaserade formuleringar. Författarna rapporterar att de effekter som observerats i de granskade studierna tycks bero på formuleringen. Detta ska ses som ett fynd i den översiktsartikeln – inte som en generell rangordning av zinkformer eller som en köprekommendation. Översiktsartikeln om formuleringar och zink

Sammanhanget för detta arbete är specifikt: Det rör zink inom forskning om RA, sjukdomen som nämns ovan, och omfattar både kliniska och prekliniska studier. Översiktsartikeln beskriver de kliniska studierna som begränsade, med relativt små urval och varierande resultat. Samtidigt rapporterar den mer samstämmiga observationer i experimentella djurmodeller. Dessa två forskningsområden är inte utbytbara: Resultat från djurmodeller är inte detsamma som belägg för samma effekter hos människor. Översiktsartikeln om klinisk och preklinisk forskning

Varför studieresultat inte automatiskt ger ett omdöme om en produkt

Om en studie undersöker en viss zinkförening eller ett visst intagsschema beskriver resultatet i första hand just de undersökta förhållandena. Andra arbeten kan använda en annan formulering, dos eller behandlingstid. Översiktsartikeln om oralt zink nämner dessa skillnader som skäl till att det är svårt att dra bestämda slutsatser utifrån studierna som helhet. Att effekterna rapporteras bero på formuleringen räcker inte heller i sig för ett generellt påstående om vilken zinkform som bör föredras för alla produkter eller situationer. Översikten om skillnader mellan studier Översikten om formuleringarnas betydelse för fynden

För att bedöma en studie är det därför viktigt att veta vilka preparat och förhållanden som faktiskt undersöktes. Studieresultatet bör inte skiljas från dessa detaljer och framställas som ett generellt påstående om kosttillskott med zink. De tillgängliga översiktsartiklarna beskriver skillnader mellan de undersökta formuleringarna och studiedesignerna; de ger därmed inte grund för någon generell rangordning av produkterna. Översiktsartikeln om skillnader mellan studier Översiktsartikeln om olika zinkformuleringar

Kosttillskott med zink under graviditet och i särskilda situationer

De tillgängliga källorna räcker inte för att ge generella rekommendationer om intag av kosttillskott med zink under graviditet. En systematisk översiktsartikel med metaanalys inkluderade visserligen randomiserade studier av personer med graviditetsdiabetes i sin sökning. Det tillhandahållna abstraktet sammanfattar dock resultat från flera grupper och ger ingen separat grund för rekommendationer om zinktillskott under graviditet. Översiktsartikeln om zink vid diabetes ger därför varken belägg för att tillskott generellt är lämpligt under graviditet eller uppgifter om lämpligt intag eller lämplig dosering.

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga här går det inte heller att avgöra om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett tillskott kan vara aktuellt för en enskild gravid person. Därför bör ingen rekommendation om intag härledas ur denna evidens. Den som överväger eller redan tar ett zinkpreparat under graviditeten kan diskutera frågan med en läkare eller annan vårdpersonal som ansvarar för vården. Det går inte att rekommendera någon konkret mängd utifrån de tillhandahållna källorna.

Vad studien om graviditetsdiabetes säger – och inte säger

Arbetet undersökte studier om zink vid diabetes, prediabetes och graviditetsdiabetes. Sammanlagt inkluderades 18 randomiserade kontrollerade studier med 1023 deltagare. I abstraktet rapporteras bland annat förändringar i zinkkoncentrationen i plasma samt i olika mått på insulinresistens och markörer för inflammation och oxidativ stress. Resultaten redovisas dock inte separat för gravida eller för personer med graviditetsdiabetes. Studieöversikten besvarar därmed inte om ett kosttillskott med zink är motiverat under graviditet för en viss person eller vilken mängd som i så fall skulle vara lämplig.

Det är viktigt att inte likställa att en grupp ingår i en litteratursökning med en konkret rekommendation för den gruppen. Det tillhandahållna abstraktet beskriver ingen separat analys av graviditetsdata som skulle kunna ligga till grund för ett intag. Källäget i den här artikeln är därför otillräckligt för denna fråga.

Andra särskilda situationer

Studier av andra tydligt avgränsade situationer går inte heller utan vidare att överföra till graviditet eller till användning av tillskott i allmänhet. En översiktsartikel om zink vid DM rapporterar resultat för de undersökta studiegrupperna, men ger i det tillgängliga abstraktet inga allmänna anvisningar om intag för gravida. Källan ger därför ingen grund för något påstående om huruvida personer i särskilda livssituationer bör ta zinktillskott.

Den sakliga slutsatsen om frågan ”Kosttillskott med zink under graviditet” är alltså snävt begränsad: De tillhandahållna källorna besvarar den inte tillräckligt. De ger varken någon generell rekommendation eller någon dosering för graviditet. Därför ges ingen sådan rekommendation här.