Probiotika
Probiotika är levande mikroorganismer (bakterier och jäst) som ger hälsofördelar när de intas i tillräcklig mängd. De stödjer tarmfloran, matsmältningen och immunförsvaret.
Vad är probiotika?
Probiotika definieras av WHO som "levande mikroorganismer som, när de intas i tillräcklig mängd, ger hälsofördelar till värden". Det handlar om specifika stammar av bakterier och jäst som naturligt finns i en frisk tarm.
Hur fungerar probiotika?
Tarmfloran (mikrobiomet) består av biljoner mikroorganismer som spelar en central roll för hälsan. Probiotika verkar genom att:
- Konkurrera ut skadliga bakterier — Probiotiska bakterier tävlar om plats och näring, vilket minskar utrymmet för patogener.
- Stärka tarmbarriären — De stimulerar produktionen av mukus och tight junction-proteiner som förhindrar att skadliga ämnen läcker genom tarmväggen.
- Modulera immunförsvaret — Cirka 70% av immunförsvaret sitter i tarmen. Probiotika kommunicerar med immunceller och kan stärka kroppens försvar.
- Producera vitaminer och kortkedjiga fettsyror — Probiotiska bakterier producerar bland annat vitamin K, B12 och butyrat.
Vanliga probiotiska stammar
- Lactobacillus acidophilus — En av de mest studerade stammarna. Stödjer matsmältningen och kan hjälpa vid laktosintolerans.
- Lactobacillus rhamnosus GG — Väl dokumenterad för att förebygga diarré och stödja immunförsvaret hos barn.
- Bifidobacterium lactis — Stödjer tarmhälsa och immunfunktion. Vanlig i mejeriprodukter.
- Saccharomyces boulardii — En probiotisk jäst som är effektiv mot diarré orsakad av antibiotika och resediarré.
Vetenskapligt stödda fördelar
IBS och matsmältningsproblem
Probiotika har visat positiv effekt vid irritabel tarm (IBS), med minskad uppblåsthet, smärta och förbättrad avföringsfrekvens.
Antibiotikaassocierad diarré
Starkt vetenskapligt stöd finns för att probiotika kan minska risken för diarré under och efter antibiotikabehandling.
Immunförsvar
Regelbundet intag av probiotika har kopplats till färre och kortare förkylningar, särskilt under vinterhalvåret.
Dosering
Probiotika mäts i CFU (colony forming units). Rekommendationer varierar:
- Generell tarmhälsa: 1-10 miljarder CFU per dag
- Efter antibiotika: 10-20 miljarder CFU per dag
- IBS: 10-50 miljarder CFU per dag
Prebiotika vs probiotika
Prebiotika är fiber som inte kan brytas ner av människans enzymer men som fungerar som mat åt de goda tarmbakterierna. Exempel inkluderar inulin, FOS och resistent stärkelse. Att kombinera probiotika med prebiotika (synbiotika) kan ge bättre resultat.
Vanliga frågor om Probiotika
Vad gör probiotika i kroppen?
Hur länge ska man ta probiotika?
Ska man ta probiotika med mat?
Kan probiotika hjälpa mot IBS?
Relaterade begrepp
Prebiotika
Icke-smältbara fibrer som näring åt nyttiga tarmbakterier. Stimulerar tillväxt av bifidobakterier och laktobaciller.
Tarmflora
Tarmfloran (mikrobiomet) är triljoner mikroorganismer i tarmen som påverkar matsmältning, immunförsvar, hjärnfunktion och kroppsvikt.
Lactobacillus
Information om Lactobacillus uppdateras inom kort.